Trots regnet som blötte ner mig på väg till tåget och även hem från bussen känner jag mig glad idag. Mestadels för att konflikter vänner emellan alltid tycks lösa sig om man tillåter sig själv att lyssna på vad den andra har att säga. När jag precis skulle spatsera över grannens tomt såg jag en grupp snödroppar som var dränkta av regnet. Tänkte att jag kunde fånga det ögonblicket och le, trots lågtrycket. Nu sitter jag och läser i min säng samt lyssnar på regnet mot fönsterbläcket och andas in den där lukten som blir när det regnar. Mysigare blir det inte.