Man vet att det är vår när myrorna börjar invadera min stuga och kryper på mig när jag sitter vid datorn. Man vet att det är vår när Arvids skor fyller hallen med en sur doft av tåbira. När det helt plötsligt som på över en natt blir fulla tvättkorgar med svettiga t-shirts och strumpor. Man vet även att det är vår när det luktar så mycket gödsel att man nästan kvävs. I år luktade den mer än vad den brukar, eller så har min näsa blivit för fin för lukten.

Man vet även att det är vår när man kan ha ett par tunnare tights och klänning på sig, skor utan strumpor, kan sitta i solen och plugga, och kan gå till bussen på morgonen i solglasögon (varav mina tyvärr gick sönder idag).

Fint, tycker jag.