Sitter hemma hos Klara, och hon sitter och gör sina läxor och jag väntar på att gå till bussen. Den går om en och en halv timme... Vill bara ta en dusch efter en natt med orolig sömn och svettningar, hemska drömmar och Therese som sällskap i sängen. Det kunde inte bli värre. Jag var även den som vaknade först och alla sov. Låg och väntade och väntade och väntade. Sen vaknade Klara och öppnade dörren till rummet där jag och Therese sov och såg sådär alldeles nyvaken ut och som att hon verkligen inte ville gå upp. MEN ICKE, hon frågade om vi ville ha mat och det kan varit det dummaste hon någonsin frågat. Klart vi ville.

Klara sitter och gnäller. Klaras pappa retar henne. Klara skriker. Jag skrattar. Hejdå.