I helgen när jag var på Operation Nothing's inspelning, förklarade min kompis för mig hur hon kände för sin pojkvän. Det berörde mig så sjukt mycket, det var så fint. Hon sa att han var den enda hon såg, och att hon verkligen kände att de var rätt för varandra trots att hon bara är 16 år gammal. Jag kan inte glömma det, för hon såg så himla kär ut där hon stod och berättade. Jag och My stod typ bara och log och sa saker som "aaaw" och "ååh vad gulligt".

Kärlek är ju jätte fint, men ska jag vara helt ärlig trivs jag med att bara ha mig själv och mina vänner. Alla vill väl ha någon speciell i sitt liv, men personligen har jag väl inte så positiva erfarenheter av kärlek så jag låter det vara för stunden. Känner inte ens att jag är ensam, för jag har alla min vänner som "tar hand om mig" eller vad man ska säga. De är helt enkelt de bästa.