När jag sitter här på bussen till skolan och kollar ut över detta trötta land kan jag inte låta bli att tänka hur många som faktiskt är på väg med en buss någonstans eller lyssnar på samma låt som jag. Sådana tankar får en att känna sig så sjukt liten, även fast jag idag känner mig uppåt och stark. När jag gick till bussen kände jag någon slags tillfredsställelse med mig själv. Kände lite typ "I don't give a fuck, nobody and nothing can bring me down!"
Haha, larvigt jag vet. Det var dock så jag kände mig... Förhoppningsvis känner jag mig oövervinnerlig hela dagen! :-)